GetEducated

Kap 1: Kolonialtiden fram till den franska revolutionen (1500–1789)

Inledning

Möten mellan olika kulturer har i alla tider väckt nyfikenhet och funderingar. Det främmande har både lockat och skrämt. Först på 1600-talet började Européerna ordna främmande kulturer i system och olika fack. Detta ordnande kallade man "vetenskap". Man indelade mänskligheten i olika raser, byggt på den kunskap man hämtat från reseskildringar och berättelser från olika hörn av världen.

Syftet med detta försök till systematisering var att utöka kunskaperna om det främmande genom att kartlägga och beskriva det som iakttagits av sjöfarare, handelsmän, kolonisatörer och kristna missionärer. Grunden i särskiljandet av olika människotyper gjordes via hudfärg i första hand (svart, gul, vit). I andra hand kom utseende (stor näsa, blå ögon) och själsliga egenskaper (lat, aktiv).

Upptäcktsfärderna under 1500-talet

De första riktigt stora europeiska färderna till länder utanför Europa börjar med 1500-talets upptäcktsfärder av portugiser och spanjorer i Latinamerika och Asien. Dessa fick en naturlig fortsättning på 1600-talet med de nya mäktiga sjöfararnationerna England, Holland och senare Frankrike. Under denna tid lades grunden till de kommande kolonialväldena under 1800-talet.

Känslan av osäkerhet och främlingskap inför det okända hos andra kulturer är säkert lika gammal som mänskligheten själv, men den är inte heller samma sak som rasism. Förklaringen till den moderna rasismen hittar vi inte i den mänskliga naturen, utan i de europeiska upptäcktsfärderna på 1400- och 1500 - talen, kolonialismen på 1600- och 1700- talen och sist men inte minst: i 1800-talets imperialism.

Den Amerikanska kontinenten

Erövrandet av den amerikanska kontinenten spelar i detta sammanhang en viktig roll, och är början på den erövring européerna gör av länder i olika världsdelar.

Sydamerika och Spanien

Fyra sekler tog det för Mexiko att återställa samma folkmängd man hade på 1520-talet vid tiden för Spaniens erövring. Azteker, Mayas och Inkas var tillsammans mellan 70 och 90 miljoner människor vid Columbus ankomst 1492. Omkring år 1650 återstod endast 3,5 miljoner av den ursprungliga folkmängden. Den oerhörda minskningen var resultatet av hårt slaveri och sjukdomar vilka spreds av européerna. Utsträckt över hela tidsperioden är detta ett av världens största folkmord som i antal döda vida överträffar nazismens förintelse av judarna under andra världskriget.

För att ersätta bortfallet av indiansk arbetskraft inleddes slavhandeln med afrikaner. Enligt beräkningar tvingades 15 miljoner människor i bojor från den afrikanska kontinenten till den "Nya världen". Så här uttrycker sig en samtida skriftställare om detta:

"Upptäckten av guld och silverfyndigheter i Amerika, utrotningen och förslavandet av den infödda befolkningen, som levande begravdes i gruvorna, den begynnande erövringen och utplundringen av Ostindien, Afrikas förvandling till jaktmark för handel med negerslavar allt detta kan betecknas som den kapitalistiska produktionsperiodens morgonrodnad. Dessa idylliska tilldragelser utgör en väsentlig del av den ursprungliga kapitalackumulationen [samlande av kapital]."

Citatet kommer från Karl Marx, en av grundarna till den politiska ide som kom att kallas socialismen. Marx menar att utnyttjandet av slavarbetare utgör grunden till de enorma vinster som de europeiska kapitalägarna nu började samla på sig.

För Västeuropas kapitalistiska utveckling behövdes ett samlande av kapital för investeringar i industrier och handel. Den officiella historieskrivningen beskriver denna verksamhet som laglig handel och hårt arbete i kombination med europeisk intelligens och uppfinningsrikedom. Metoderna kan mer korrekt beskrivas som terror, folkmord, stöld och röveri. Samma mönster upprepades senare av övriga kolonialmakter i Europa. Det var långt ifrån typiskt för Spanien. Däremot tycks följderna av spanjorernas agerande hittills vara oöverträffade i hemskhet. Afrika var naturligtvis lika utplundrat av européerna, men där var en viktig skillnad att det var fler rovgiriga nationer som slet kontinenten i stycken.

Från ungefär år 1500 och fram till mitten av 1600-talet fraktades enorma mängder guld och silver över Atlanten på de spanska galjonerna (krigsfartygen). Enbart värdet av silvret översteg tredubbelt de samlade europeiska penningtillgångarna. Mycket lite av detta hamnade i spanska fickor. Spanien var hårt skuldsatt av många krig, och de som krävde in Spanska rikets skulder, såg till att det mesta spreds ut i Europa. Till skillnad från övriga kolonialmakter användes det spanska kapitalet inte för framtiden utan användes direkt.

Kapitalet ökar

Den spanska kronans ansträngningar i Amerika ledde till en "boom" (explosiv utveckling) för kapitalismens utveckling i hela Europa. Naturligtvis drog även övriga nationer sina strån till stacken. Holland lyckades bli 1600-talets kapitalstarkaste nation genom att skaffa ensamrätt på kryddhandeln från Ostindien, och därefter tog England över Hollands ledande roll genom vinsterna från sin omfattande slavhandel. De europeiska sjöfararnationerna kunde styra och ställa över haven och världens ekonomi. Det fanns dessvärre ett problem för de rovgiriga västeuropéerna.

Kristendomen och slaveriet

De koloniala erövrarstaterna i Europa var kristna, och den verksamhet som kolonisatörerna stod för stred mot bibelns ord. "Du skall icke dräpa" och "Du skall älska din nästa såsom dig själv". I bibeln sägs ingenting om mindervärdiga raser.

Påven Paulus III utfärdade 1537 en "bulla" (beslut från påven) som fastslog att indianerna var "riktiga människor" . Fader Bartolomé de Las Casas har gått till historien som den som skakade det spanska hovet med sina våldsamma anklagelser mot erövrarnas grymheter i Amerika. 1601 beslutade den spanske kungen Filip III att tvångsarbete i gruvorna skulle förbjudas officiellt. I hemlighet gav han sedan order om att det skulle fortsätta för lönsamhetens skull. Den franske prästen Henri Gregoire lyckades 1794 få slavhandeln upphävd inom det franska kolonialväldet. Det återupptogs emellertid ganska snart.

Påven Paulus III

Exemplen ovan visar att det inte var helt utan svårigheter för de aggressiva europeiska handelsbolagen att ostört forstsätta sin inkomstbringande verksamhet. Det dåvarande samhället använde det enda vapen som fanns tillgängligt att stoppa den vidriga verksamheten med – religionen.

Denna mänskliga syn ledde snart till ett en falskhet och dubbelmoral utan like. Både kyrka och stat vände på saken och påstod att Europas grepp över andra kontinenter var en Gud barmhärtig gärning då en stark hand behövdes för att kristna hedningarna. Allt var för deras eget bästa.

Det ekonomiska rofferiet kunde istället rättfärdigas genom religionen.

Det medeltida samhället gick mot sitt slut, och som en följd av de ekonomiska förändringarna började man tänka annorlunda under 1700-talet. "Upplysningen" träder in vid tiden för den franska revolutionen, 1789. Det blir på modet att prata om "frihet, jämlikhet, broderskap", "mänskliga rättigheter" och "individens värde", dvs.borgerskapets frihetsideal. Att dessa nya och bra ideal bara gällde de som pratat för dem och skrivit dem, kom att visa sig tydligast under imperialismen på 1800-talet.

Minnesakuten

• att känna sig rädd eller osäker för andra okända människor eller kulturer är inte rasism.
• på 1600-talet började européer tala om olika människotyper grundat på hudfärg.
• spanjorernas erövring och utnyttjande av folken i Sydamerika som påskyndar kapitalismens utveckling i Europa.
• folkminskningen p.g.a. spanjorernas erövring i Mellan- och Sydamerika är bland de största folkmorden historien känner till.
• religionen är utåt sett emot slaveri och dålig behandling av de erövrade folken, men godkänner samtidigt illdåden och förslavningen av dem med motiveringen att det är för folkens bästa att de blir kristnade av en fast hand.
• franska revolutionens ideal "frihet, jämlikhet och broderskap" gällde bara de vita européerna och omfattade inte folken i andra världsdelar på samma sätt.

Litteratur

www.arbetarmakt.com/mp/nummer0/artikel6.php Jerry Robertsson, artikel i Arbetarmakt. 2003-12-10

Nya tidens världshistoria. I- II. R. R. Palmer. Nordstedts. 1960

Tusen år i Europa. Band 2. 1300-1600. Håkan Arvidsson, Tove Elisabeth Kruse. Historiska Media. 1999