GetEducated

Här följer några exempel över hur man kan gå till väga vid en text- och bildanalys. Du kommer att behöva förstå detta för att kunna göra övningarna som följer.

Textanalys:

Givetvis tar det en stund innan du tillgodogjort dig de råd du fått på vägen, och när du läser en text, vare sig det är på nätet eller i publicerad form kommer små varningsklockor att ringa automatiskt redan när du skummar den. De kritiska glasögonen sitter på för att stanna. En bra och god regel vid ytlig läsning av en textmassa, förutom de råd som redan givits, är att lägga märke till om den:

1. innehåller en mängd känslomässiga argument - starkt affekterade privata åsikter som ibland tenderar att glida över i ogripbara och svårförståeliga resonemang.
2. är sakligt grundad, och bygger på logiska resonemang byggda på faktamässig grund.
3. uttycker etiska överväganden: dvs värderingar och ideal som anses vara rätt eller fel.

Exempel 1

Själv tycker jag att om skolan vill ha ett gnällsamhälle med kritiskt tänkande överallt skall de få det. Varför ha några halvmesyrer. Samtidigt har jag använt så mycket kritiskt tänkande att jag har beslutat mig för att bli mycket snällare och mer positiv, åtminstone idag.

Själva tanken att föräldrarna blandar sig i skolan är positiv. När ungarna proppats fulla med gnäll och kritiskt tänkande är det ingen annan än föräldrarna som orkar med de små liven. Så då är det lämpligt att föräldrarna tar hela ansvaret för elevernas undervisning mm.

Sedan är det bra att eleverna fått mentorer. Det är verkligen hypermodernt: "Dessa mentorer träffar sina elever minst en gång i veckan där samtalet ofta kretsar kring livskunskap." Det är jättebra att eleverna träffar sina mentorer en gång i veckan. Kanske ses de på skolavslutningen också. Då blir det en extra gång där. Annars är ju frågan var elever och lärare gömmer sig under tiden däremellan. Jag tror dock modellen är bra. I och med att elever och lärare inte ses så ofta minskar ju risken att de tröttnar på varandra. (saxat ur http://members.fortunecity.com/valfrihet/nytt/positiva.htm)

Exempel 2: Hitler, Adolf

Hitler, Adolf, f. 20 april 1889, d. 30 april 1945, tysk politiker (nazist), rikskansler från 1933, statschef från 1934. H. föddes i Braunau i Österrike som son till en tulltjänsteman. Även om han betraktades som duktig hade han svårt att anpassa sig i skolan och slutade denna utan att ha tagit studentexamen. Han genomgick inte heller någon annan utbildning. År 1907 flyttade H. till Wien, där han sökte in vid konstakademin men inte antogs eftersom hans teckningsprov inte ansågs visa talang. Fram till 1913 levde H. i den europeiska kulturmetropolen Wien, där han bl.a. livnärde sig som målare. Här mötte han en radikalt folklig (ty. völkisch) nationalism och antisemitism. Åren i staden formade honom och hans åsikter. Wien fick vid denna tid ett allt större inslag av icke-tyskar, samtidigt som H. levde där i misär. Han lämnade Wien som övertygad nationalist, antimarxist och antisemit. För att slippa från österrikisk militärtjänst flyttade han 1913 till München, där han fortsatte sitt liv som konstnär. (Nationalencyklopedin; Adolf Hitler)

Exempel 3

Sedan sitter en representant från Piratbyrån (motsatsen till Antipiratbyrån, Piratbyrån tycker gratis film och musik är mycket bättre än att ge upphovsmännen betalt) och säger att den kommande lagen egentligen inte betyder någonting. Han uppmanar till och med folk att inte följa den för då kommer lagen att sluta gälla. Han frågar sig också varför man ska stifta en lag som så enligt så många är helt fel. Det han egentligen säger är att varför göra en lag där man måste börja betala för sig igen.

Det resonemanget är helt befängt, hör dessa herrar inte det själva? Det är ungefär som att jag och mina polare drar in på Ica och alla tar vad dom vill ha utan att betala. Sen när butikschefen kommer och frågar vad vi håller på med så svarar vi att det är så många som tycker att det vore gratis att gå på Ica så då behöver man inte betala, förstår du inte det? (saxat från http://www.moviezine.se/sidor/0503/nerladdning.shtml)

Vilka av dessa stycken kan man enkelt kontrollera sanningshalten i?

Jag tror inte att du behöver så lång tid för att bilda dig en uppfattning om vad som är fakta man kan kontrollera.

Exempel 1 är en känsloladdad och mycket privat/subjektiv uppfattning om vad kritiskt tänkande kommer att få för följder, samtidigt som artikeln är ironisk och också roande. Men egna värderingar i skämtsam ton kan aldrig anses vara fakta. Sanningshalten eller trovärdigheten i Nr1 är alltså liten. Den uttrycker bara personens sanning.

Exempel 2 är stram och "akademisk" text, väl avvägd och fri från störande värderingar. Det är bara en sammanfattning av redan kända fakta om Hitlers tidiga liv, och sanningshalten i denna artikel får anses som mycket hög. Den är ett typexempel på en saklig och på faktamässig grund skriven text.

Exempel 3 är en partsinlaga i debatten om piratkopiering på nätet från filmindustrin, och det uttrycks klart hur FEL det är att piratkopiera. Oavsett argumenten för rätt eller fel så är textens sanningshalt redan liten, eftersom rätt/fel aldrig är en fråga om sanning; det ger bara uttryck åt olika åsikter.

Bildanalys:

Vi fortsätter med ett exempel på bildanalys och tänk på detta:

• Vad berättar bilden?
• Vad är syftet med bilden?
• Vem är avsändaren och vem riktar sig bilden till?

Om du sedan vill spetsa på din analys fråga dig: Vilken betydelse har de formmässiga elementen för innehållet? Vilken relation har bilden till sin kontext? En jättebra guide om bildanalys finns under http://watchit.uiah.fi/sv/introduction/ där du kan lära dig en hel del massa nyttiga och roliga grejer.

Här ser vi ett bra exempel på bildanalys, gjort av en elev på Katedralskolan i Lund 1998.

Det här är en reklambild för skor (skopunkten). Det är en Typisk triangelformad bild som ger känslan av stabilitet och trygghet. Det som är typiskt är att pappan står överst som en stödpelare för hela familjen ( familjens överhuvud, försörjaren).

Mamman ler lyckligt och ser givetvis ut som en tjugoåring (trots sina två barn) hon är den fräscha moderna kvinnan (hon har också familjens båda "män" på var sin sida om sig, vilket också ska ge en trygghetskänsla).

Att pojken står lite lagom utanför beror på att reklamen också ska påverka pojkarna. Eftersom pojkar i den åldern kanske vill bestämma lite mera själva ska pojken på bilden verka mera cool och självständig.

Den lilla flickan är det fortfarande mamma och pappa som bestämmer över, så hon står lite skyddad mellan mamma och pappa.

Det finns ingenting i bakgrunden så att man koncentrerar sig på familjen, inte minst på skorna (som alla syns tydligt på fotot).

Hela familjen matchar färgmässigt vilket förstärker samhörighetskänslan.

Reklamen vill få oss att tro att vi kan bli lika perfekta och lyckliga bara vi köper dessa skor.

Jag tycker så här:

Egentligen tycker jag att den här bilden är ointressant när det gäller budskap och åsikter. Anledningen till att jag valde den här bilden är att jag alltid hatat sådana tydliga, arrangerade idealfamiljer. Jag har ofta funderat: "Hur kan någon gå på det här, det finns väl ingen människa som är dum nog att tro på detta?"

Vidare har jag tänkt: "Vad tänker de stora företagen när de gör sådan här reklam"? Förväntar de sig verkligen att vi ska köpa det här? Tror de att vi är dumma? Men det ruskiga med det hela är att det är bevisat att vi blir påverkade av reklam (indirekt) och på något sätt känns det hemskt otryggt att jag kan sitta här och säga: "Tror de att jag är dum nog att gå på det här?

Uppgift: Analysera med hjälp av råden ovan nedanstående bild. Som ledning kan upplysas om att detta är reklam för kläder i en modetidning.