
Ja, ordet gör onekligen skäl för namnet.
Det är ingen tillfällighet att namnet har dubbel betydelse; mass- för att de når överallt och alla, samt att deras antal ökat oerhört under de senaste 20 åren.
Vad räknas då till massmedia? Man kan göra en enkel indelning i följande kategorier:
På vilket sätt nås du och andra av dessa medier?
Frågan kan tyckas banal, men det handlar om perception, dvs hur dina fem sinnen påverkas i olika grad av dessa. Våra fem sinnen är hörsel, syn, lukt, smak och känsel.
Vilka sinnen påverkas då av ovan nämnda massmedier?
| Syn | Hörsel | Lukt | Smak | Känsel | |
|---|---|---|---|---|---|
| Press | Ja | (Ja) | |||
| Radio | Ja | ||||
| Tv | Ja | Ja | |||
| Internet | Ja | Ja | |||
| Reklam | Ja | Ja | (Ja) | (Ja) | |
| Film | Ja | Ja |
Som vi ser är syn och hörsel de två sinnen som är de mest aktiva vad gäller att ta emot intryck, medan de övriga tills vidare tycks vara av mindre betydelse. Angående parenteserna i tabellen så kan det ju kännas skönt att "ta" i en tidning, känslan av att bläddra i den (alla vet ju kanske hur ansträngande det kan vara att läsa en bok på Internet, en e-bok). Reklam i brevlådan eller i matvaruaffären kan ju både smaka och lukta, och säkert finns det fler gränsfall. Men i stort vänder sig massmedierna till syn och hörsel.
Men hur skall man veta vad som är sant eller falskt, fakta/upplysning eller manipulering?
Det är inte alltid helt lätt och givet, och mycket av det som kablas ut via massmedier idag ligger i gränslandet mellan sanning/lögn.
Det bästa sättet att avgöra detta är Kunskap. Kunskap om världen du lever i. Kunskap och nyfikenhet på samhället och världen omkring dig.
Var vaken, envis och fråga om allt!
Men som individ är man begränsad, och man kan inte veta allt. Om man inte vet måste man FRÅGA. Fråga allt och alla tills du fått svar. Och ge dig inte förrän du fått svar!
Det behövs väl inte upplysas om att massmedier gör sig påminda dagligen i en eller annan form, och för att kunna gå säkra stigar i den djungeln behövs ett vaket och alert förhållningssätt.
En liten lathund för sökandet om "sanningen" kan vara bra att ha, och här kommer några råd till dig som absolut vill VETA hur saker och ting ligger till i verkligheten.
Det första och mest viktiga i ett säkert och "objektivt" synsätt på tillvaron är att använda sig av något som kallas källkritik. Detta sätt att angripa texter och information användes tidigt inom historieforskningen där det gällde att lista ut sanningshalten i skrivet material alltifrån gamla dokument till memoarer, ja i stort all som skrivits. En mycket omfattande forskning har också bedrivits på de historiska institutionerna på universiteten genom åren, och det är också med Internets intrång som massmedia som källkritiken nått en "ny" relevans och renässans. I fallet med massmedia utökas källkritiken att omfatta även ett mer ingående sätt att kritiskt analysera bild (film/tv/dvd/video) och ljudmaterial (radioprogram/mp3/cd-skivor m.m.), där bl.a. film- och musikforskning gjort insatser.
Självfallet har Internet med sitt intrång i början på 1990-talet rönt det största behovet av nutida kritisk granskning, eftersom Internet är flera massmedier i ett; det är radio (man kan lyssna på/ladda ner mp3-filer och lyssna på radio), man kan se filmer (via datorns dvd eller via uppspelning av nedladdat material från nätet), man kan se Tv via ett Tv kort på datorskärmen. Att läsa tidningen på nätet är idag vardagsmat, så pressen är närvarande via dags/morgontidningarnas upplagor på nätet, och reklamen i brevlådan till din lägenhet kommer istället via "popups" på nätet. Alla möjligheter för massmedia att nå ut på nätet alltså.
Som enskild individ kan man prata i telefon via ett headset kopplat till datorn, där ett program för telefoni finns a ladda ner gratis. Du kan i realtid via chatprogram prata med folk i varje världsdel dygnet runt, samt stå i synlig kontakt med dina polare via en webcam. Spela spel och utbyta filer och material är också några av de möjligheter som gör nätet till ett "andra hem" för många ungdomar. Med denna vetskap är det inte så konstigt att just Internet blivit föremål för många diskussioner om källkritik och etik; dels p.g.a. åtkomligheten av information men också beroende på stora möjligheter att förvanska och förfalska information.
Jo, genom…
Med dessa råd blir det vara lättare att navigera mellan blindskär och gatt i den massmediala oceanen.
Vad beträffar det skrivna ordet eller texter, från pamfletter och tidningsartiklar till böcker bör man utöver ovan nämnda punkter alltid tänka på följande:
Saknas flera av ovan nämnda kriterier bör man nog ta textens uppgifter med en nypa salt. För att en texts innehåll skall kännas någorlunda tillförlitligt skall man kunna kontrollera innehållet och om möjligt skilja vad som är författarens egna ord/funderingar och vad som är kopierat.
En text i en utgiven bok är oftast "lättare" att handskas med eftersom där finns utan undantag en författare (till boken eller den som samlat ihop ett visst antal texter, s.k. antologi), tryckår samt förlag. Möjligheterna att kritiskt granska en bok är m.a.o. mycket större än en text på Internet, där risken för manipulation och redigeringar är avsevärda. Det är ganska enkelt att inse eftersom en bok är en "färdig" produkt som vid utgivandet fått sin slutliga och färdiga form och kan därför inte ändras.
Texter eller böcker på Internet är sårbara såtillvida att det finns möjligheter att klippa ur delar dem och sätta ihop i ett annat sammanhang, radera eller lägga till o.s.v.
Källkritik på Internet är mycket mer komplicerat och svårt att använda än på en färdig publikation i tryck, och ställer höga krav på dig som läsare. Därmed inte sagt att all text på Internet är propaganda eller lögnaktiga tendenser, men det gäller att som helhet vara mer vaken och kritisk när man använder sig av texterna. Jag vill varna för den övertro som ofta finns att "allt finns på nätet". Naturligtvis är boken och även tidskriften som publikationer fortfarande den bas som all primär kunskap finns att hämta, men eftersom Internet alltmera används av våra ungdomar finns det all anledning att öppna ögonen för en bättre förståelse och en större kritisk medvetenhet om problemen kring Internet.
I en alldeles utmärkt artikel av Anette Holmqvist på Skolverket, Kolla Källan, blir detta mycket tydligt:
Redan vid anblicken av hälften av ovanstående punkter borde ju få vem som helst att tänka till mer än en gång innan man "sväljer" det som saluförs på nätet. Problemet kan väl nästan tyckas bli så svårt att man inte ens tror att något är sant till slut, men finessen i det är ju att man blivit mer kritisk, och om man är mer kritisk, skaffar man sig mer kunskap och går vidare till nästa steg och frågar:
Vem står bakom sidan?
|
Vem är målgruppen?
|
Vad innehåller sidan?
|
I vilket syfte?
|
Dessutom är det av största vikt att du dessutom gör den här kollen om du vill sätta pricken över i. Titta efter vilka referenser och källhänvisningar som görs till texten? Finns det angivet
När du kommit så här långt, är du väl utrustad att genomskåda det mesta på nätet.
Javisst kan du det. På senare tid har problemet med tillförlitligheten uppmärksammats och nästan blivit en vetenskap i sig. Flera publikationer av god kvalité har gjorts; bland de lättillgängligare bör nämnas Anette Holmquists studier i frågan från 2001, "Kolla källan" som berör de flesta problem som är knutna till källkritik på nätet samt en mycket intressant studie av Stig Roland Rask från KK-stiftelsen, "Med eller utan filter" från år 2000, där problemet med censur eller inte tas upp. Skall vi ha "netnannies" eller filter som hindrar barn att se vad som finns på nätet, eller skall vi inte? Utan tvekan en av de större frågorna för framtiden och förhållningssättet som sådant till information på Internet. Undersökningen, som tangerar skärningspunkten mellan censur och det fria ordet, kommer alltid att aktualiseras. Redan nu finns det starka ekonomiska intressen som försöker styra/strypa det fria utbytet på nätet.
Andra arbeten av mer teoretisk och akademisk karaktär är "Källkritik på Internet" från år 2000 av Göran Leth och Torsten Thurén, en mycket noggrann och vetenskaplig studie som är ett måste för den som vill fördjupa sig i ämnet. Här dyker författarna ner och granskar flera intressanta fall, bl.a. om Göteborgsbranden, historierevisionisterna, växthuseffekten och jakten på Bin Laden. Slutligen får Internetanvändaren en hel del råd av författarna. Som sagt; boken rekommenderas varmt av dem som vill få ytterligare kött på benen vad beträffar ett kritiskt tänkande.
Film/dvd/video/tv förmedlar rörliga bilder och även här får man förstås tänka i samma banor… av vem, för vem och i vilket syfte?
Reklam finns idag inom varje massmedia. Det finns i radio,tv, press, Internet och inomfilm/dvd/video. Det är inte en överdrift att påstå att reklam är den gren inom massmedia det satsas överlägset mest pengar på för de företag som vill lansera en vara vare sig det nu är på storbildsaffisch eller på nätet. Reklam har väl kanske inte det största ryktet att vara sanningsenlig, men självfallet finns det också reklam som inte är uppenbart lögnaktig.
Det innersta syftet med reklam är att sälja, och i dagens läge med benhård konkurrens på marknaden får nog dessvärre sanningen anses som en sällsynt gäst i dessa sammanhang.
Man kan inom reklam särskilja två typer: ren kommersiell reklam och reklam i upplysningssyfte. Den kommersiella reklamen bör man definitivt vara kritisk mot, medan reklam som upplysning kan kallas samhällsinformation, där man skall lita på det som sägs.
Det är stor skillnad i sanningshalten i de två uttrycken "köp den bästa och billigaste tvålen" och "glöm inte folkomröstningen den 24:e april". Sunda förnuftet säger ju också vilken utsaga som är mest sann, för den senare kan man ju lätt få bekräftad på flera olika sätt.
Reklamens påverkan på dig som individ är noggrant utforskad och fler bra sajter finns för dig som vill veta mera nedan.
Nu är du utrustad med bra verktyg för ett kritiskt tänkande. Gå nu vidare till övningarna.
"Med eller utan filter" Stig Roland Rask KK-stiftelsen.2000
"Källkritik på Internet" Göran Leth och Torsten Thurán 2000
"Kolla källan" Anette Holmquist 2001