GetEducated

Vilken mening och avsikt har identiteten?

Låt oss försöka titta lite närmare på vad identitet betyder för oss samt hur det bildar en mening och en avsikt. Vi börjar med två personexempel.

Erik, 18 år, studerande

Jag stod utanför krogen Pentryt på Stureplan. Nu var det min äntligen min tur att få komma in. Vakten var lite misstänksam men eftersom jag inte druckit något så berodde det på något helt annat. Han tittar först på mig – sedan på id-korten, sedan på mig igen. Efter ett tag säger han "Det här är alltså du… dina fyra sista siffror tack.". Jag tvekar för en sekund och svarar sedan "1296 hoppas jag?". Vakten ger kassaluckan klartecken och äntligen får jag komma in.

Hamid, 17 år, studerande

Det är många som skämtar om att jag är en svartskalle. Det är okej om det är mina kompisar eftersom de också är invandrare – jag hajar vad de menar liksom. Om någon helsvensk skulle kalla mig svartskalle skulle jag bli skitlack. Ordet svartskalle är nämligen något negativt och dåligt. Det förklarar liksom att man är mindre värd i samhället. Det är precis vad jag tror många invandrare i Sverige känner sig som ofta. På något sätt sitter ordet svartskalle märkt på oss – vi är för evigt utlänningar i det här landet.

I exemplet Erik betyder identitet helt enkelt att han är den han utger sig för att vara. Eriks id-kort fyller precis den funktionen (skulle Erik blivit nekad är det svårt att tro att han börjar tvivla på att han är den han är).

I det andra exemplet fungerar identiteten som en slags etikett för att klassificera och rangordna människor. Ordet svartskalle är etiketten för gruppen invandrare i Sverige, menar Hamid. Vad identiteten betyder för Hamid i detta fall är beroende på vilken social status som man tillskrivit den (ordet svartskalle har en negativ mening och betyder att man skulle vara mindre värd som människa samt en låg social status).

Vad som är viktigt att poängtera är att identiteter innehåller mycket känsloladdad information. Det spelar ingen roll om informationen i identiteten är "sann" eller "objektiv". Det viktiga, i synnerhet i Hamids fall, är vad folk tror och har för uppfattningar om ordet svartskalle. Givet den negativa förklaring som Hamid anger så placerar det honom och andra svartskallar lägre socialt i samhället.

Ett begrepp som kan vara bra att känna till i anknytning till exemplet Hamid är ordet stigma (togs upp i avsnittet Kropp och identitet – för en djupare förklaring läs Stigma i Skola under Ord & begrepp). Med stigma menas ungefär att man svartmålar och märker ut en grupp individers egenskaper. Givet att man socialt erkänt att t.ex. romer är opålitliga och tjuvaktiga blir stigmat en självdefinierad identitet och på motsvarande sätt tvärtom. De stigmatiserade personernas identiteter upplevs med andra ord både av dem själva och av de andra som erkänt eller befäst de dåliga egenskaperna.

Ordet avvikande är ett begrepp och en innebörd som ligger nära begreppet stigma. Man brukar ofta tala om att det finns avvikande grupper i samhället såsom homosexuella, handikappade, kriminella och även invandrare.

Den avvikande gruppen får sin identitetsstämpel utifrån att man helt enkelt upplever dem som annorlunda. Man menar att gruppen skiljer sig helt enkelt från de själva. De utgör vidare ett hot mot normen och den sociala ordningen. Det finns ofta en tendens att man förstorar och överskattar olikheterna mellan den avvikande gruppen och den egna. Samtidigt överskattas likheterna mellan individerna i den avvikande gruppen. Kort skulle man kunna säga att de är väldigt annorlunda och alla är likadana.

Den avvikande gruppen är bara enbart en social konstruktion – det finns ingenting som i verkligheten tyder på att de skulle vara mer annorlunda i sig. Trots detta kommer tyvärr den tilldelade avvikelsen att utgöra en viktig del av dessa personers identitet.

En grupps identitet gör det möjligt för personerna inom denna att känna samhörighet och gemenskap. Den hjälper vidare gruppen att upprätta och behålla gränser gentemot andra grupper. Det är identiteten som berättar för varje individ samt de andra i gruppen vilka som tillhör gruppen respektive står utanför. Hudfärg, ursprung och etnicitet, nationalitet, kultur, kön och social klass laddade med starka myter och fördomar hjälper till att stärka denna gränsdragning. Men genom en sådan gränsdragning får våra identiteter en klar mening. Vi får helt enkelt en plats i den sociala ordningen och en vägledning i våra liv. Då våra identiteter finns till för att berätta vilka vi är samt vår plats på jorden blir ett angrepp mot vår identitet ett stort problem för vårt psykiska och själsliga tillstånd.

Identiteter innehåller alltså en mening och en avsikt. De är också laddade med starka känslor vilket är tydligt var man än befinner sig i världen. Politiska och ekonomiska konflikter samt krig har ofta sin grund i frågor kring identitet. Hur många gånger har vi inte fått erfara att nationalitet, kultur eller social klass utgör ursprungskällan till politiska kontroverser inom ett land eller mellan flera länder?