GetEducated

Kroppen som identitet

När vi tänker på en människa är det ofta kroppen vi först tänker på – personens hudfärg, ansikte, hår eller kroppsbyggnad. Vi själva och andra tillskriver kroppen innebörder och meningar. Vi skapar också förväntningar utifrån ålder och kön. Vi förväntar till exempel att en 32-åring skall agera vuxet medan vi antar att en 9-åring skall bete sig mer barnsligt. Om rollerna skulle vara tvärtom skulle de båda personerna tillskrivas karaktärerna "omogen och barnslig vuxen man/kvinna" och "mogen och klok pojke/flicka". I 32-åringens fall skulle detta innebära något negativt medan 9-åringens person skulle lyftas fram på ett mer positivt sätt.

Givet resonemanget ovan bildas på samma sätt s.k. kollektiva identiteter (sammanfattande identiteter) utifrån föreställningar och idéer om ålder, mognad, klass och erfarenheter. Man börjar göra indelningar i form av faser eller stadier i livet – barn, ungdom, vuxen, gammal och pensionär. Man kanske kallar någon som inte klarar sig så bra finansiellt för fattiglapp eller någon som anses vara trög och långrandig för efterbliven.

Synen på kroppen, det yttre, sexualitet och hälsa måste förstås utifrån det socialt och kulturellt sammanhang samt tidsanda. Under andra hälften av 1800-talet i Europa ansågs klassiska grekiska ansiktsdrag vara skönhetsidealet. Detta kom att lyftas fram i den utbredda rasbiologin under samma århundrade (läs mer under i Skola och Rastänkandets historia).

Psykologin var under samma århundrade dominerande och lyfte fram att människan, precis som djuret, hade behov och drifter. Det fanns dock personer som ansåg att man skulle tämja och hålla tillbaka drifterna vilket också kom att bli den dominerande synen i slutet på 1800-talet.

I dagens samhälle har synen på kroppen blivit ett centralt tema – i många fall ligger synen närmast en avgudning. Bara man slår på TV:n eller läser en dagstidning går det att följa och läsa mängder av reportage och inslag om kroppen. Vi bombarderas varje dag av råd och rön för hur man skall sköta sin kropp, hur man uppnår självkontroll, hur man går ned i vikt, hur man kan sluta röka eller varför sex är bra för hälsan. Vi uppmanas mer och mer att ge efter för våra drifter och njutningar. För att bli vackrare och därmed må bättre uppmanas vi att alltid använda det senaste modet. Många använder sig av kirurgiska ingrepp i form av bröst- eller läppimplantat för att motsvara en del av dagens skönhetsideal.

Det är kanske inte så konstigt att många är missnöjda med sina kroppar. är man tjej så är det bra att vara smal och vältränad medan man som kille skall vara lång och stark.

Det är svårt att tänka på hela sig själv utan att tänka på kroppen. Har man därför en negativ syn på kroppen får detta därför en negativ följd för självbilden och självförtroendet. Låt oss ge två exempel på detta:

Elin, 17 år

Elin lider av anorexi (ätstörningar). Hon väger bara 40 kg men känner sig ändå tjock. Då hon speglar sig varje morgon tycker hon att hon ser ut som en (uppblåst) Michelingubbe.

Roger, 35 år

Roger har sedan han var barn varit ganska så rund – det tycker åtminstone han själv. Idag väger han närmare 150 kg och har stora svårigheter att leva ett normalt liv. Han vill helst inte visa sig på stan eftersom alla, som han säger det, stirrar på hans kropp. Många undrar varför inte Roger bantar och flera gånger har folk som inte känner Roger retat honom och sagt att han är ett "fetto". "Det känns som om jag är en handikappad på något sätt. Jag betraktas i alla fall inte som en människa", säger Roger.

När det gäller kroppens vikt – i synnerhet övervikt – blir det för många ett drag och kännetecken som markerar något negativt hos den drabbade personen. Man brukar tala om s.k. kroppsliga stigman (för en djupare förklaring av begreppet läs Stigma i Skola under Ord & begrepp). Det kan gälla olika kroppsliga missbildningar, handikapp eller till och med utseendet. När det gäller det utseendet så kan andra människor uppleva personen som utpekas som antingen ful, konstig eller på något annat sätt avvikande. Ett stigma avviker från det normala och väcker ofta starka känslor hos folk. För lite mer än hundra år sedan fanns det cirkusar i USA som höll s.k. "Freakshows" där man underhöll publiken med människor som "allmänt" ansågs missbildade eller som på något sätt var handikappade. Det kunde också hända att vissa länder hade utställningar av olika etniska folkgrupper (som på samma sätt skulle vara avvikande) i de europeiska storstäderna. En av de mest drabbade folkgrupperna i detta sammanhang var samerna.

Om man förstår den historiska bakgrunden till vår syn på kroppen så är det inte undra på att många personer inte vill se avvikande eller konstiga ut. Människor idag satsar mycket pengar på sitt utseende – det är därför till exempel kirurgiska ingrepp och laserbehandlingar finns för den som vill bli vackrare. Det finns till och med länder som ger människor som föds med missbildningar en möjlighet att ändra sitt utseende eftersom det yttre är av sådan stor betydelse för individens identitet likväl som dennes framtid i samhället. Kroppsliga stigman tar nämligen över till stor del när det gäller hur andra uppfattar individen i sin helhet. Kort och gott så kommer många människor att identifiera och betrakta personen i första hand utifrån det speciella utseendet. Det blir därmed vanligt att den som betraktar också drar enkla och förhastade slutsatser om individens inre egenskaper och förmågor, med andra ord så bildas lättare fördomar.

Träning för att förbättra hälsan har ökat senaste åren. Träning, såväl den på gymmet som i badmintonhallen, handlar dock minst lika mycket om att förbättra utseendet för människor i dag. Idrott och träning är självklart nödvändigt för att vår kropp skall må bra och för att leva längre. Idag är idrott och träning enligt många en s.k. livsstil.

Begreppet livsstil förklaras av forskaren Bourdieu som att individen blivit placerad i en social ordning som också delas av andra människor. På detta sätta delar man också på en identitet. Bourdieu menar att livsstilen uttrycker de tankar och idéer som de inom ordningen vill förmedla till den övriga omgivningen. Det finns krav och förväntningar på oss i denna livsstil vilket gör att vi som individer kan forma och kontrollera våra liv och kroppar. Anledningen till att människor söker sig till livsstilar kan vara att man söker ett svar på och en mening till vår existens. Man kanske också söker psykologisk kontroll över sin tillvaro – i längden kan detta förhoppningsvis ge oss en säkerhet och en starkare identitet.

Litteratur

Jonas Stier, (2003), Identitet, Studentlitteratur, Lund

Olofsson & Sjöström, (1993), Existens och sociala relationer, Studentlitteratur, Lund

P. Bourdieu, (1991), Kultur och kritik, Göteborg, Daidalos