GetEducated

I detta avsnitt kommer vi att titta närmare på individen och vilka psykologiska delar som skulle kunna ligga till grund för våra attityder, fördomar och stereotyper.

Om vi utgår från en individ i ett samhälle eller en kultur så finns känslomässiga (emotiva), tankemässiga (kognitiva) handlingar och beteenden som framkallas av kulturen eller samhället.

Psykologer, pedagoger och beteendevetare pratar ofta om hur kulturen påverkar oss genom olika influenser. Kulturen, samhället och individen lever i ett s.k. "raster" (mönster) med varandra. Rastret fungerar kort och gott som en guide som vägleder oss i samhället. Det upplevs som personligt och subjektivt och är inlärt och format genom att vi socialiserar med varandra. Språket utgör i detta sammanhang en viktig grund.

Förutsättningen för att vi upplever och känner vårt samhälle eller kultur genom ett raster är givetvis att vi som människor kan tänka, reflektera, känna och handla. Med hjälp av vårt raster kan vi hålla ordning på och tolka omgivningen. På detta sätt får händelser och möten med andra människor en mening och innebörd. Det hjälper också människan i sökandet efter en identitet, en god och sund relation till andra samt ett sammanhang och en mening med livet. Det handlar helt enkelt om att skapa ordning i och förståelse av en kaotisk och rörig tillvaro. Om tillvaron är för svårförståelig och oförutsägbar blir vi oroliga, ängsliga och fyllda av ångest – så vill vi inte ha det.

Till detta kommer mötet med "det okända" eller "det främmande". Varje gång vi möter nya människor eller en ny kultur höjs ofta individens osäkerhet – egentligen utan att det finns rimliga grunder för detta. Med osäkerhet i detta sammanhang menas en upplevd oförmåga att kunna förklara och förutse främmande människors beteenden. Kan vi inte behärska sådana möten blir vi ofta oroliga, rädda och känner obehag – det vill vi givetvis undvika.

Människan – en tänkande varelse

När vi försöker att närma oss och uppleva verkligheten gör vi det utifrån olika förväntningar. Förväntningarna i detta sammanhang påverkar våra tankar och förmåga att förutse saker i omgivningen. Förväntningar kommer från tidigare upplevelser och erfarenheter samt från vårt psykologiska raster (som vi beskrev ovan).

En människas psykologiska raster innefattar flera kognitiva (tankemässiga) s.k. "sorteringsmekanismer", bland dessa: stereotyper, fördomar och attityder. Dessa tre begrepp fyller en "jag-försvarande" funktion för individen och en sammanhållande funktion för grupper av människor eller samhällen i stort. Först och främst får vi ju attityder, fördomar, attityder och stereotyper genom att vi umgås och socialiserar. De kan också komma av tidigare möten med kulturer och människor. När vi därefter umgås och socialiserar återskapas attityderna, fördomarna och stereotyperna och lever vidare från generation till generation. Det är precis det vi INTE vill ska hända.

I nästföljande avsnitt går vi in mer i detalj på vad stereotyper, attityder och fördomar är. I Lärare finns stöd och reflektionsuppgifter för dessa avsnitt.

Litteratur

Stier, Jonas (2004) Kulturmöten