GetEducated

En viktig del av vårt referenssystem eller vårt "psykologiska raster" är våra attityder. Vi har alla flera sorters attityder mot grannar, företag, alkohol, idrott, miljö eller vad det nu kan gälla. Vi har också särskilda attityder mot nya kulturer eller nya människor vi träffat eller som vi aldrig tidigare mött.

Ständigt blir vi påhoppade av mängder av intryck och influenser i vardagen. Det kan vara reklam, TV eller Internet. Attityderna fungerar i denna "röra" av massmedia som ett verktyg att organisera och skapa ordning i vår vardag (Katz & Stotland 1959; Eagly & Chaiken 1993). På samma sätt styr de också hur vi tänker och uppfattar saker och ting i verkligheten (Zimbardo & Leippe 1991). Det är viktigt för oss att kunna organisera och systematisera tillvaron som ofta är mycket kaotisk. Det ger oss en klarare trygghet och en mening med vår existens. Vi känner på så sätt att vi ungefär kan förutse saker och ting i tillvaron. Om vi vet hur saker och ting är eller hör hemma, vet vi också vad vi i framtiden kan förvänta oss av dessa saker.

Attityder avser en mer personlig eller kollektivt delad inställning till något eller någon. Attityder kommer ofta av stereotypiska uppfattningar. Skillnaden är att stereotyper ofta inte leder till handlingar medan attityder ofta har en förmåga att leda till ett agerande. Attityder är alltså dels en bild och en föreställning om en grupps egenskaper och karaktärer (och känsla därtill) och dels ett typiskt handlingsmönster mot denna grupp.

Vi låter följande exempel illustrera detta.

Anders gillar inte invandrare. Han har arbetat länge med invandrare och har erfarenheten att invandrare är lata och "utnyttjar systemet". Denna övertygelse gör Anders förbannad. Anders som precis har startat en konsultfirma anställer därför inte invandrare eftersom han "vet hur det kommer sluta".

I exemplet ovan ser vi hur känslan, kunskapen och motivet innefattas i en attityd. Det är tydligt att Anders har en klar negativ inställning till invandrare. Den kunskapsmässiga delen av attityden är de erfarenheter Anders haft med invandrare tidigare. Liksom med stereotyper är kunskapen av mindre betydelse när det gäller attityder. Anders är ändå "övertygad" om att invandrare är lata. Det avgörande är alltså vad Anders "tror sig veta". Exemplet är typiskt för ett fall då en svag föreställning blir en generalisering för att sedan bli en övertygelse och en sanning för en person. Anders bär vidare på en ilska på grund av de tidigare erfarenheterna – detta är alltså känslokomponenten av attityden (en negativ känsla). Sist säger Anders att "han vet hur det kommer sluta". Detta är en förväntning som illustrerar Anders motiv med sin attityd.

Attityder har vi alla. Vi värderar automatiskt saker vi stöter på i tillvaron. Vi måste snabbt kunna avgöra om en sak är "bra" eller "dålig". Det gäller oavsett om händelsen eller personen är viktig eller oviktig för oss (Zajonc 1980; Zimbardo & Leippe 1991: 34).

Vidare fungerar attityder som en signal för våra inställningar till något eller någon och utgör av vår identitet. Genom att visa våra attityder berättar vi för oss själva och för andra vilka vi är och vi vill att andra skall se oss. Dessutom utgör attityderna en del av vårt "jag-försvar" genom att skydda oss mot obehagliga kunskaper och insikter (Katz & Stotland 1959; Eagly & Chaiken 1993). Det kan handla om acceptera sina begränsningar, att erkänna vad man är rädd för eller att erkänna att världen inte nödvändigtvis ser ut som vi trodde.

Vi kan förändra våra attityder är därför inte alltid så lätt. Det handlar inte enbart om ändra en inställning till någon eller något utan mer om att förändra den person vi är eller tror att vi är. Just på grund av detta upplevs attitydförändring ofta som jobbiga eller farliga. En förändring skulle innebära en stor risk att förstöra en säker och trygg tillvaro och existens (Zimbardo & Leippe).

Litteratur

Stier, Jonas (2004) Kulturmöten

Eagly & Chaiken (1993) The Psychology of Attitudes