GetEducated

Vilka olika former av diskriminering finns det och var syns i de vårt samhälle? Nedan följer de vanligaste formerna av diskriminering samt inom vilka samhällsområden dessa handlingar förekommer.

1. Etnisk diskriminering

   Etnisk diskriminering är särbehandling som görs utifrån sociala kategorier, t.ex. man/kvinna eller svensk/invandrare. Särbehandlingen beror alltså på vilken kategori man anses tillhöra eller identifierar sig med.

   När det gäller etnisk diskriminering är det viktig att titta på hur befolkningen i Sverige har ändrats under de senaste åren. Sverige är idag ett mångkulturellt land med över en miljon människor från andra länder och kulturer. Dessutom finns över 700 000 människor har föräldrar som är födda i ett annat land än Sverige.

   Förändringen av befolkningssammansättningen de senaste tjugo åren beror delvis på en ökning av antalet flyktingar (i synnerhet under början av 90-talet). Det är inte lätt att under en sådan kort period undvika samhällsproblem såsom segregering, rasism och främlingsfientlighet. I tider av lågkonjunktur och arbetslöshet är dessutom risken större för att folk blir främlingsfientliga eller ställer sig negativa till invandring.

   När det gäller diskrimineringsbrott under de senaste tjugo åren så har antalet anmälningar ökat kraftigt. Det gäller i första hand brotten "hets mot folkgrupp" och "olaga diskriminering". I början av 1990 var antalet anmälningar under 100 medan siffran år 2000 var över 1100.

   "dold rasism"

   Ett skrämmande inslag i dagens samhälle är det vi kallar för den "dolda rasismen". Denna starkt växande form av rasism tar sig t.ex. i uttryck hos företag/organisationer eller myndigheter. Det kan handla om att man inte anställer en högt kvalificerad person med invandrarbakgrund p.g.a. att man anser att personen "inte lämpar sig för företagets personsammansättning eller kultur". Det finns flera sätt som många organisationer och företag använder sig av då den som diskrimineras är en arbetssökande med annan etnisk bakgrund. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har under de senaste åren sett en tydlig ökning när det gäller anmälningar mot diskriminering vid anställningar och uppsägningar. Även anmälningar mot diskriminering på arbetsplatser har ökat.

   Lagstiftning

   Det är fortfarande mycket svårt att bevisa att ett företag eller en organisation har diskriminerat en arbetssökande på grund av etnisk tillhörighet. Problemet kvarstår alltså om ingenting görs för att motverka detta. Det finns redan en lag om "åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet" som säger att arbetsgivaren har en skyldighet att "befrämja etnisk mångfald". Den säger vidare att om en arbetsgivare nekar anställning till en sökande så måste arbetsgivaren bevisa att det inte var på grund av personens etniska ursprung som den ansökande fick avslag.

   Hög arbetslöshet

   Arbetslösheten bland personer med utomeuropeisk bakgrund är mycket hög i Sverige och trenden ser tyvärr ut att fortsätta. Idag står mer än hälften av alla personer med utomeuropeisk bakgrund utanför arbetsmarknaden. Många av dessa har dessutom universitetsutbildningar från sitt hemland eller från Sverige. I synnerhet är arbetslösheten bland personer från Afrika och Asien högre än för andra utlandsfödda enligt en rapport om invandrares integration från 2001 (Integrationsverket).

   Arbetsmarknaden är ett område där diskriminering på grund av etnisk tillhörighet är mycket vanligt, men det finns givetvis andra områden som bör nämnas. Anmälningar som inkommer till DO berör även rättssystemet, utbildningsväsendet, bostäder och socialtjänsten.

   Brott med rasistiska och främlingsfientliga motiv

   Som vi tidigare nämnde så har antalet anmälningar mot brott med rasistiska och främlingsfientliga motiv ökat. Från år 2000 rapporteras över 3000 fall till polis. Det kan gälla brott såsom olaga hot, misshandel, ofredande, förtal, provokation, förtal och förolämpningar, vandalism och olaga diskriminering. Tyvärr går inte många av dessa anmälda brott till åtal eller rättsprocesser.

   Restaurant- och nöjesliv

   Inom restaurant- och nöjesliv förekommer diskriminering mot etniskt ursprung ofta. Även här ökar anmälningarna stadigt. FN:s rasdiskrimineringskommitté konstaterar (i en granskning av Sveriges förpliktelser gentemot Internationella konvention om alla former av rasdiskriminering) att diskriminering av Stockholm restauranter, gentemot framförallt afrikaner i Stockholm, är ett stort problem som polis och åklagarmyndighet inte tar på allvar.

   Fall av våldsamma ingrepp av säkerhetsvakter har ökat markant under 2000-talet. Det är mycket sällan en säkerhetsvakt döms för ett brott. Om en anmälan inkommer mot en säkerhetsvakt anmäls ofta offret strax därpå. Det är sällan åklagaren väljer att följa upp anmälan mot personen som blivit utsatt och om en utredning inleds slutar den ofta med att man lägger ned målet mot den anklagade säkerhetsvakten.

   De flesta anmälningar som berörde brottet olaga diskriminering som gjordes under 90-talet berörde restaurant- och nöjesliv. Endast 14 procent av anmälningarna kom från offentliga myndigheter. Detta bör inte tolkas som att personer inom den offentliga sektorn utsätts för mindre diskriminering. När det gäller diskriminering inom offentliga myndigheter, utbildningsväsen eller bostadsmarknad är det betydligt svårare att bevisa på vilket sätt handlingen skulle kunna vara diskriminerande. De diskriminerande handlingarna inom dessa områden går att beskriva på fler förfinade och dolda sätt än de som förekommer inom restaurantbranschen.

2. Diskriminering på grund av sexuell läggning

   Homosexuella och bisexuella är människor som ofta glöms i debatten kring diskriminering. Diskriminering på grund av sexuell läggning upplevs av dessa grupper – ofta på arbetsplatsen men även i vardagslivet. När det gäller arbetsliv handlar det vanligtvis om trakasserier från kollegor och arbetsgivare. Detta mönster uppmärksammades allt mer mot slutet av 90-talet och resulterade i att Sverige i maj 1999 tillsattes en ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Uppgiften för HomO blev att undersöka hur den nya lagen från 1999 om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning följs. HomO har bidragit till flera lagändringar inom området diskriminering på grund av sexuell läggning, och det svåra arbetet att bekämpa folks negativa inställningar och fördomar fortsätter.

   I en TCO-undersökning från 2001 visar det sig att mer än hälften av den svenska befolkningen anser att homosexuella blir orättvist behandlade. De yrkesområden där flest fördomar förekom var polis, försvarsmyndighet och kyrka.

3. Diskriminering på grund av handikapp/funktionshinder

   Diskriminering mot handikappade och funktionshindrade är ett stort problemområde som liksom homosexuella fått ett begränsat utrymme i media när det gäller särbehandling. Många gymnasier och grundskolor saknar fortfarande tillräcklig utrustning för personer med någon form av fysiskt handikapp. Handikappsombudsmannen (HO) menar att dessa ungdomsgrupper därmed i praktiken utesluts från att utbilda sig.

   Flera av Sveriges kommuner arbetar för att förbättra situationen, men många saknar fortfarande handlingsplaner och förslag över hur detta skall lösas.

   Sveriges anses ligga högt internationellt när det gäller att integrera funktionshindrade i arbetslivet men trots detta så finns det konstigt nog flera privata skolor i landet som har rätten att neka funktionshindrade tillträde till utbildning. I stället måste dessa barn sättas i särskolor, vilket inte direkt på sikt ökar deras chanser till utbildning. En tänkbar följd av detta blir naturligtvis att segregeringen av handikappade barn i Sverige ökar.

4. Diskriminering på grund av trosbekännelse och religion

   Sverige räknas faktiskt som ett intolerant land när det gäller attityder mellan dess invånare gentemot andra religioner. EUMC, organet som övervakar EU-ländernas attityder av rasism och främlingsfientlighet menar fortfarande detta.

   När det gäller fall av diskriminering på grund av trosbekännelse är det DO man idag skall vända sig till. Anledningen till detta är främst att många av fallen ligger nära området "diskriminering på grund av etnisk tillhörighet".

   Islam

   De trossamfund som under senare år haft störst problem är de muslimska. Terrordåden i USA den 11 september 2001 är en av orsakerna till ökade fördomar och diskriminering mot muslimer i Sverige. Man kan dock inte direkt påstå att situationen var bättre för svenska muslimer före terrorattackerna i USA. Som exempel kan de svenska slöjbärande muslimska kvinnorna nämnas som i en rad fall under 90-talet nekades anställning p.g.a. att de bar slöja.

   Antisemitism

   När det gäller brott med inslag av anti-semitism så har anmälningsantalet under 2000-talet ökat. De brottsrubriker som ökade var i "hets mot folkgrupp" och "ofredande" medan "förolämpningar" och "olaga hot" minskade. Den svenska säkerhetspolisen (SÄPO) menar att den ökande propagandan från Vit Makt samt medvetenheten om dessa brott är förklaringen till detta beteendemönster.