GetEducated
Ras
Det pågår fortfarande en debatt om hur ordet ras skall användas, och om ordet överhuvudtaget bör finnas vad beträffar människosläktet. Vad vi med säkerhet vet idag är att det finns inte någon biologisk grund för att använda ordet ras i syfte att indela människosläktet i. Det är ett faktum, erkänt av alla seriösa forskare inom samtliga vetenskaper från biologi till historia.
Antagligen uppstod begreppet ras under medeltidens hästhandel. Hästhandlarna delade godtyckligt in hästar efter olika raser. På samma sätt kunde man litet senare höra ordet anknutet till hundar och även andra djur. Men när uppstod kopplingen av ordet till människor? Ja, det är nog litet svårare att avgöra.
I samband med Portugals och Spaniens kolonialisering under 1400- och 1500-talen i Sydamerika påstås ordet ha använts för att indela underlägsna (indianer) och överlägsna människor (kolonisatörerna;spanjorer och portugiser).
En del menar emellertid att den kinesiske tänkaren Wang Fu-Zhi var en av de första som öppet hade åsikten att ordet ”ras” kunde tillämpas på människosläktet. I den "gula boken" som utgavs i mitten av 1600-talet kan man läsa att "den gula rasen kommer från den himmelska etern - alla andra raser är orena".
Den som först tycks ha använt ordet i syfte att klassificera människosläktet var fransmannen Francois Bernier. I artikeln "Nouvelle division de la terre" sorterar Bernier människor efter utseende och rankar vita européer som vackrast medan hottentotter och lappar får de sista placeringarna.
I Diderots "Encyclopedia"(ett stort uppslagsverk under upplysningstiden i 1700-talets Frankrike) hänvisas ras till härkomst. Det talas om "noblesse", det vill säga familjer och folk av "god härkomst" och "med anor". Det är ganska uppenbart att Diderot refererar till adelssläktet. Det finns hos Diderot inga direkta kopplingar till en hudfärgsindelning.
Kanske gjorde den svenske naturforskaren Carl von Linné det största förarbetet till en indelning i människoraser. I och med hans systematisering av naturen kom växter och djur att klassificeras som arter och raser. Det finns därför anledning att tro att Linné sett människan på samma sätt som en art, och därmed också indelat människorna efter samma system som han använde på växter och djur. Han utövade ett oerhört stort inflytande på dåtidens vetenskapsmän, och än idag ser vi hans latinska namngivning på växter, fåglar och däggdjur i varje naturbok. Linné antar i grunden att det finns ett släktskap mellan människa och djur men att man vidare kan göra en undergruppering av människoarten homo sapiens. Linnés gruppering beskriver amerikanen, europén, asiaten, afrikanen samt lappen/hottentotten på det allra mest besynnerliga vis såväl efter fysiska som psykiska egenskaper.(se under Tema).
Att klassificera människor i raser blev senare en alltmer viktig del av vetenskapen. Under 1800-talet presenterade flera s.k. "rasteoretiker" sina belägg för att en sådan indelning var naturlig. Flera av dessa teorier fick starkt fäste och kom att användas av nazister under andra världskriget, där Darwin spelat en mycket stor roll.(se under Tema).
Under 1950- och 1960-talen bekräftade en internationell forskarenhet på uppdrag av UNESCO att termen ras inte har någon som helst vetenskaplig innebörd.